Aldrig mer

Aldrig mer ska jag uttrycka mig om mitt problem, min smärta. Aldrig mer ska jag stanna hemma en enda dag, än om jag inte fått sova en minut, än om jag knappt kan gå, att det gör så ont så jag bara vill grina. Hädanefter ska jag bara bita ihop, än om det är så jobbigt så jag bara vill dö. Det verkar vara enda lösningen nu!
Men jag vet, att när jag töjt på gränsen tillräckligt, då kommer jag falla, och inget kommer nånsin bli sig likt sen!
Denna dag har bara varit skit, varenda sekund har jag haft gråten bakom ögat och hela tiden bara bitit ihop.. Kvällen var räddningen på denna dag när Lina och jag var på tjejkväll, middag sen hockey. Och jag hade riktigt trevligt, nåt jag behövde efter denna dag.
Varför ska jag fortsätta kämpa när allt är emot mig? Ingen som tror på mig, drar egna slutsatser och pratar bakom ryggen.
Jag fick världens chans och jag blev riktigt glad. Jag har mål jag strävar efter och dit ska jag. Jag hade aldrig gett mig in i detta om jag inte trodde på det själv. Men så är det med mig och mitt liv, det kommer aldrig spela någon roll vad jag håller på med, ÄN vad jag gör så kommer jag ALLTID få dras med denna smärta, till o från, mer eller mindre. Jag blir aldrig fri, det är en del av mig och jag får tas med det. Men jag måste göra nåt av mitt liv, och jag valde detta. Ge mig en chans, låt mig klara av detta på mitt sätt, och framförallt, TRO på mig.
Som sagt, hädanefter ska ja hålla käft om allt till alla, enklast så, bara le och se glad ut. Vad som döljer sig bakom leendet, det förblir mitt eget problem.

Tanken och drömmen kom till mig idag, idag var en sån dag jag fick sån lust att bara fly...

Hatar CSN, gång efter gång så bråkar dom.. Ena handläggaren säger en sak, sen gör jag som dom säger, sen får jag mail om att allt är fel och allt ska göras om osv.. Sen ringer man och pratar med en annan på csn, då säger dom en helt annan sak...! SUCK! BANNE MIG om detta inte funkar!

Längtar till fredag! Ridtur med både Donne o Zac, efter denna dag behövs det verkligen!

GODNATT