Måndag

En ny dag och en ny vecka!

Sitter hos Stefan o inväntar Lina nu, vi ska iväg och käka sen blir det 180 knyck hos Stefan, inte så mycket kvar nu, vilket känns riktigt skönt! :)

Går runt och är nervös och kommer inte kunna sova inatt, domen väntar imorgon och jag hoppas verkligen dom godkänner detta, för jag vill verkligen och det är en stor chans! Så låt mig åka, låt mig få göra detta nu!

Det är en sak jag nog aldrig kommer förstå, hur man kan bete sig och göra så som person? Låta nån annan prata för en och inte kunna stå rakryggad själv, hur svårt är det att säga egentligen? Mest besviken är jag inte på dig, utan på någon annan, tycker det var lågt gjort! Det straffar sig bara tillbaka, så mig rör det inte ryggen längre!

Jag kommer aldrig kunna se dig på samma sätt längre, nu är nu och nu kommer aldrig bli som förr! Du har själv satt dig i denna sits och tro aldrig att jag kommer krypandes tillbaka. Inte efter allt du hävt ur dig!

Nu håller vi tummarna för morgondagen! :)