torsdag 1 september 2011

Torsdag

Vilken torsdag, vilken dag!

Kom till skolan för att ånga bort den sista biten av tapeten för att sen kunna gå vidare till näsra moment. Och när jag var klar med båda väggarna så säger Janne att det är nog lika bra du tar bort det sista lagret tapet ändå så det inte blir nå skit när du ska spackla o du måste göra dubbelt jobb, så kände mig inte så motiverad för stunden då en annan lärare häromdagen sa att den sista tapeten kunde vara kvar..
Så hela denna dag har gått åt till att ånga tapet, men nu banne mig kan jag de som fisken i vattnet oxå! Haha!
Imorgon är vi lediga, men eftersom jag var ledig i tisdags så ska jag på skola imorgon förmiddag för att komma ikapp dom andra lite. Så imorn blir det till att slipa väggen innan det ska börja spacklas, och jag kommer ha det jag gör då väggen inte är den finaste. Ska försöka komma ihåg att ta några bilder imorn får ni se hur det ser ut..

När jag kom hem idag så fick jag så tväront i magen så ramla i säng o somnade en timme sen var jag pigg o kry, dock har ja inget att göra, eller att göra finns, men känner inte för att ta tag i vissa saker än, vill inte fastställa det helt att det verkligen är över, utan det får vara ett tag, tills jag släppt allt.

Igår kväll hade jag halvt panik, allt bara kom o ja va så nära att ringa grannen o fråga om ja bara fick komma o borsta en häst, allt blev bara så jobbigt o kände att jag bara måste komma i kontakt med en häst, men bet ihop och somnade senare.

Bror är här just nu och installerar den nya toaletten, äntligen får vi snart byta den lilla ytan mot en stor toalett/dusch! :)
Jag ska snart hoppa i duschen och sen får vi se om jag drar till stan, avvaktar och får se hur det blir.

Jag trivs riktigt bra på utbildningen som byggnadsmålare, varje dag väckaren ringer så ser jag fram emot att åka till "skolan" o få lära mig nåt nytt. Jag ser fram emot ett roligt år med massor av nya och lärorika saker.

Jag är rädd, rädd att det ska säga stopp, men jag tänker inte låta det stoppa mig denna gång. Jag ska verkligen klara detta, och med stora marginaler, inget ska få stå min väg nu, framförallt inte detta.

Väntar fortfarande på att få en tid på röntgen för ett göra en CT på foten... Har gått minst två månader nu, hur lång tid ska det ta! Vill ju veta vad läkarna tänker göra, för nackdelen nu att tänker hon gå in och ta bort det hon tycks se på dom vanliga röntgenplåtarna, så har jag inte tid att vara ifrån skolan en enda dag ens. Utbildningen går fort fram och vi ska lära oss mycket, så en dag borta då hamnar man rätt mycket efter, det insåg jag efter i tisdags och det var ändå bara andra dagen vi gick utbildningen.
Samtidigt så kan de underlätta en del för mig att ta bort vad som nu finns där så kan det vara bra, för det är rätt äckligt och jobbigt när det blir som det blev i tisdags kväll, att det gör så ont att ja inte klarar av att gå, det bara går inte, jag bara ramlar ihop.
Och jag vet ändå att allt kommer från artros skadan, och värken stiger uppåt, så länger dom inte opererar de, så kommer allt bara fortsätta. Jag är 22 år och vill leva mitt liv, den bästa tiden är nu, jag vill inte hela tiden begränsas i allt jag gör och jag vill inte leva som jag gör nu. Det förstör så mkt, men läkaren min förstår inte min situation och verkar hellre se att jag har ont dygnet runt mer eller mindre istället för att halta hela livet.
Heller haltar ja hela livet pgr av en steloperation än att gå med värk, jag skulle göra vad som helst, bara för att få slippa denna värk och få leva ett "normalt liv".

Samtidigt känner jag en lycka, det har gått två dagar, och jag känner inget än, och ändå står jag just nu hela dagara, från 08-15:30, jag hoppas det är med mig hela utbildningen! För jag ska verkligen klara detta, än vilka hinder som står i min väg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar